Mediefriheten hotas alltmer inom EU, dess närområde och runt om i världen. Aktuella exempel därpå omfattar repressiv lagstiftning, våld mot journalister och spridning av statligt kontrollerad propaganda och desinformation. Åtgärder av detta slag innebär inte bara en begränsning av journalisternas arbete och ett hot mot deras liv. De begränsar även medborgarnas delaktighet i samhället, vilket underminerar själva grunden för demokratin.

I år då tryckfrihetsförordningen firar 250 år arbetar Sverige och Finland tillsammans i syfte att öka våra ansträngningar för att försvara yttrande- och pressfriheten inom och utanför Europa.

I Sverige och Finland tryggades pressfriheten för 250 år sedan, i och med att Sveriges riksdag antog den första tryckfrihetsförordningen i världen. Riksdagsledamot Anders Chydenius från Karleby, som idag ligger i Finland, var pådrivande i denna process. Förordningen innebar att censuren för tryckta skrifter avskaffades samt att allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar och delta i politiska debatter tryggades. Utöver att skydda yttrandefriheten har tryckfrihetsförordningen på ett avgörande sätt bidragit till framväxten av våra moderna och nydanande nordiska samhällen.

Vi beklagar att de grundläggande fri- och rättigheterna i allt större utsträckning hotas runt om i världen samtidigt som tryckfrihetsförordningen nu firar 250 år. Demokratin och rättsstatsprincipen undermineras på många håll, samtidigt som man kränker de mänskliga rättigheterna och inte erkänner deras allmängiltighet. Centralt för dessa utmaningar är att medielandskapet är hotat. Repressiv lagstiftning riktas mot journalister och människorättsförsvarare. Vissa stater lägger allt större medel på spridning av ren propaganda och desinformation. Journalister trakasseras, hotas, förföljs och dödas. Gärningsmännen ställs alltför sällan inför rätta. I många fall kan rädslan för repressalier och trakasserier resultera i självcensur bland journalister och mediearbetare.

Denna utveckling gör det nödvändigt att öka ansträngningarna för att främja yttrande- och mediefrihet, bland annat genom främjande av mediekompetens och ökat stöd till fria och oberoende medier runt om i världen.

Många internationella organisationer och frivilligorganisationer har uttryckt oro över den försämrade mediemiljön. OSSE:s representant för mediefrihet, som är ett viktigt organ på området, har vid flera tillfällen uttryckt oro över situationen för mediefriheten i OSSE-området.

EU:s nyligen inrättade grupp för strategisk kommunikation har vid upprepade tillfällen avslöjat rysk propaganda och desinformation som inte enbart handlat om att snedvrida sanningen eller påverka den allmänna opinionen. Den förefaller även syfta till att underminera själva konceptet objektiv information, genom att framställa all information som antingen vinklad eller ett politiskt maktinstrument. Sådan propaganda och desinformation riskerar att underminera förtroendet för medier och institutioner samt främja utbredningen av nätforum som vidareförmedlar konspirationsteorier och halvsanningar riktade mot motståndare och journalister. Därigenom urholkas allmänhetens förtroende för de institutioner som utgör det demokratiska samhällets grundvalar. Därför samarbetar vi med våra grannar i Norden och Östersjöområdet för att utbilda journalister i undersökande journalistik och stödja fria och oberoende medier i områden som är särskilt utsatta för desinformation och propaganda.

Medielandskapet förändras snabbt, vilket skapar både möjligheter och utmaningar i fråga om yttrande- och mediefrihet. Många länder har redan gått över från traditionella tidningar och tv till digitala distributionskanaler. Internet och sociala medier ger människor möjlighet att använda sig av sin yttrande- och åsiktsfrihet samt rätt att få tillgång till information. Tack vare de tekniska framstegen och sociala medierna är vi alla potentiella “journalister” idag. I utövandet av rätten att uttrycka en åsikt går frihet och ansvar hand i hand.

Ny teknik kan skapa möjligheter för demokratisk utveckling. Samtidigt kan teknik användas för att sprida propaganda och desinformation. I detta sammanhang är kritiskt tänkande och källkritik av avgörande betydelse. Medierna spelar en nyckelroll när det handlar om att koppla samman information, så att medborgarna själva kan avgöra vad som är sant respektive osant.

De nordiska länderna är ingalunda fredade mot yttrandefrihetshot. Hatpropagandan och radikaliseringen, särskilt på nätet, utgör ett ständigt växande problem även i våra samhällen.

Terroristorganisationer som Daesh använder sig i sociala medier av bilder på extremt våld för att påverka den allmänna opinionen och provocera våra samhällen i syfte att skapa ökad radikalisering och rekrytering. Det vanliga bruket att publicera foton och videor på extremt våld och avrättningar i sociala medier skapar rädsla och ökar polariseringen inom våra samhällen, vilket ger ytterligare näring åt extremisternas sak.

250-årsjubileet för tryckfrihetsförordningen i Sverige och Finland påminner oss om den långa väg vi har vandrat för att främja yttrandefriheten. Utvecklingen i världen i stort visar emellertid tydligt att det inte är läge att stanna upp nu. Sveriges och Finlands regeringar har åtagit sig att, tillsammans med företrädare för media och det civila samhället, arbeta än hårdare för att främja yttrandefriheten i världen.

Margot Wallström
Utrikesminister, Sverige

Timo Soini
Utrikesminister, Finland