Mitt namn är Yuan Hui Qing. Jag är skådespelerska och jag skall berätta lite om Pekingoperan.
Det är mycket glädjande att få möjlighet att komma till Falköping och visa upp en del av den kinesiska nationaloperan.
Först vill jag börja med att fråga; Hur många av er har sett Pekingoperan? Ni kan räcka upp handen!
Jag har varit lite nervös inför denna föreläsning pga. kulturella olikheter men samtidigt tror jag att strävan efter estetiken, konstens skönhet, inte har några nationella gränser.
En timmas presentation av Pekingoperan är egentligen allt för kort varför jag valt att nämna utvalda delar.
2
袁慧琴·艺术生平
中国国家京剧院著名京剧表演艺术家;
25 岁获得中国戏曲表演最高奖——梅花奖;
三次获得中国电视剧最高奖——飞天奖;
第一个在中国最高表演殿堂——国家大剧院,举办个人专场演唱的京剧演员;
l 主演的电影《对花枪》,在好莱坞中美电影节上,获得“金天使”奖;
l 连续十多年,受邀在中国最盛大的电视盛典——《春节联欢晚会》上演出;
l 被誉为国宝级艺术家,代表着东方大美,在外交场合为许多国家元首演出;
l 先后受邀到北京大学、武汉大学、中国音乐学院,等诸多中国高等院校演讲;
l 现任:全国政协委员、全国政协科教文化委员会委员、民建中央文化委员会副 主 任、中国传媒大学戏剧戏曲研究中心主任、中国国家京剧院艺术发展中心主 任、 中国国家京剧院艺术指导、享受中国国务院特殊津贴专家。
Pekingoperan representerar ett viktigt kulturarv och vill beskriva typiska kinesiska egenskaper. Det är en konstform som integrerar musik, dans, litteratur, konst och många andra områden. Dess olika element innehåller rika estetiska egenskaper, och den har en mycket unik skönhet, vilket gör att den kinesiska operakonsten uttrycker en stark vitalitet. Pekingoperan är också den enda konstform som representerar den kinesiska kulturen. På den internationella konstarenan har Pekingoperan listats som ett av de tre stora dramasystemen i världen.
Scenariot försöker efterlikna det verkliga livet, hantera förhållandet mellan det falska och det verkliga. Den västerländska teatern försöker oftast använda en realistisk teknik, medan scenen i den kinesiska operan skapas med ett enkelt och humoristiskt uttryck. Scenen kan vara ett enkelt bord och två stolar, ibland har scenen inte ens någon dekor alls, men man kan ändå förstå och känna den sagolika scenen. Publiken söker inte den yttre formen, utan vill skapa en inre ande, en känsla och fantasi.
Pekingoperan, känd för sitt “exklusiva uttryck”, är ett brett spektrum av scener, konstformer, kostymer och smink. Den innehåller särskilt uttrycksfulla klänningar, huvudbonader, stiler och masker. Det är med tyngdpunkt på den estetiska inlevelsen som kineserna vill återspegla konsten i operan, man vill skapa ett unikt konstnärligt innehåll; allt blandat i en harmoni med helhet och levande former. Man vill återspegla den unika konstnärliga sinnebilden av kloka idéer. Då har man uppnått Pekingoperans högsta nivå.
på operascenen i Pekingopera vill skådespelarna imitera livet genom olika verklighetstrogna kroppsställningar. handlingen med att öppna en dörr är sann,men det finns ingen dörr på scenen. en sådan prestation som imiterar livet utan tillgång till fysiska objekt kallas virtuell framställning. konst med en virtuell föreställning ger , i jämförelse med andra former av drama, en större frihet och flexibilitet, inte bara för att fritt skapa ett scenrum utan också för att odla och stimulera publikens fantasi. skådespelarna agerar och publiken göra egna tolkningar. det är själen i Pekingoperan, och den har stor charm och skönhet.
kostymerna i Pekingoperans “XingTou”utgör viktiga element i scenkonsten och karaktärsbygget. skådespelarnas rollfigurer kan vara olika i tid, identitet, status karaktär och utseende, deras kostymer är därför anpassade till dessa förhållanden. typiskt är dock att kostymerna inte förändras med årstiderna. kostymeringen lyfter föreställningen och ger människorna en känsla av lyx och skönhet. man använder uttrycksfulla broderier, med överdrivna mönster, klara färger och utsökta mönster.
Skådespelarens sminkning görs med en särskild metod och på typiskt kinesiskt vis. Eftersom varje historisk figur eller en viss typ av tecken har ett särskilt uttryck följer sminkningen s.k. noter som reglerar vilken typ av sminkning som skall göras. Sminkningen är en konst i sig och har stor betydelse. Både i Kina och utomlands är den mycket populär och sedd som ett kännetecken för den traditionella kinesiska kulturen. Det finns tre huvuddrag i ansiktsmakeupen; skönhet, fulhet och förhållandet mellan karaktärerna, mönstret är stiliserat. Dess konstnärliga egenskaper manifesteras huvudsakligen i tre aspekter: vanställande, livlighet och bildlig framställning.
I Pekingoperan har olika gester stor betydelse i framförande, de subtila gesterna indikerar humörförändringarna i rollen. Därför finns det regler för alla subtila handrörelser. Varje liten rörelse speglar dina djupa känslor – Mei Lanfangs uttryck. Mei Lanfang var en kinesisk, mycket känd, operaskådespelare som var en mästare på att uttrycka känslor med hjälp av olika handrörelser.
I Pekingoperas scen olika karaktär grund av deras olika kö årder yrke och olika statist kan delas “sheng” Dan””jing””Chou” fyra grunp . i Pekingopera kalla vi “handan” den “sheng” är mänligt rollen , den innehåll gamla man , pojken och krigare.”DangHang”är kvinling roll deras “qingYi””huadan””wudan””laodan”. “Jing” är “hualian” oftas är mänling rollen den delas “zhengjing “fujing”wujing” “chou”man kallas också “tre blommors ansikt” oftar spela funny, humor , ibland företräder onda människor .
Musikinstrumenten består av sträng- och blåsinstrument och olika slagverk.
musikkompositionen delas upp i “wenchang” och “Wuchang”också kallad “civila och militära områden””wenchang”refererar till operainstrument i “Jinghu” Yueqing”BerjingErhu” Sanxian,ZhongRuan, Daruan,flöjt, Suona, Sheng. “wuchang”refererar till instrument ,trumman, gong-gongen och cymbalerna.
I Pekingoperan är truminstrumenten en mest commande.
Sången framförs i huvudsak på två olika sätt. “ErHuang” är en typ av rytm, melodi, där sången är mer värdig, stabil och kraftfull. Det är robusta melodier som lämpar sig för att uttrycka en sorgsen, högtidlig, ilsken eller passionerad känsla. “XiPi” är snabbare, går antingen högre upp eller ner, sången är livlig, glad och ljus och lämpar sig för att framföra tålamod och motbjudande känslor.
Se en pekingopera ”kvinnlig general för Yang Familjen” genom ett live-videoklipp! försök förstå mer; upplevelsen, känslorna eller den kinesiska operans konstnärliga skönhet.
Scenen, handlingen, kläderna, huvudbonaderna, gesterna, musiken, sången, ansiktsuttrycken och Pekingoperans grundelement, kort sagt: hur den gestaltas.
Kunqu (“Kun-melodier”) är den äldsta fortfarande spelade operaformen i Kina. den har en 600år gammal historia. Från 1500-talet in på 1700-talet var den helt dominerande och den ses som förfader till många av de nyare lokala operaformerna, exempelvis HYPERLINK “https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingopera”Pekingoperan. Kunqu förlorade snabbt popularitet i slutet av kejsartiden men spelas fortfarande på flera håll i landet.
Peony Pavilion tillhör den klassiska repertoaren av Kunqu Operan. Den mest fängslande föreställningen är Du Li Niangs sanna kärlekshistoria .
“Tre vägkorsningar” är en annan form av kroppsspråk i den traditionella Pekingoperan. Historien utspelas under Songdynastin. Jiao Zan dödar Xie Jinwu och skickas till Salmonella Island. På vägen dit övernattar han på ett vandrarhem. Hans beskyddare har också tagit sig in där och ett missförstånd uppstår mellan ägaren och beskyddaren.
Den här historien utspelar sig under kejsaren Kangxis tid i Qing-perioden. En man vid namn Dou Erdun är en sorts hjälte som deltar i en kamptävling. Där blir han försåtligt skadad av en lömsk fiende. 10 år senare får han höra ett rykte om att kejsarens närmaste man ska på jakt med kejsarens häst. Dou Erdun stjäl hästen och lämnar ett brev där det står att den lömska mannen tagit den. Detta är en sorts hämnd.
I slutet av Qingdynastin under Chu-Han kriget. Generalen för Chu, Xiang Yu och hans män, blir omringade i nuvarande Anhui-provinsen. Xiang Yu misstänker att hans egna har lierat sig med fienderna. Han har bjudit in sin konkubin och man dricker vin som avsked. Konkubinen tar sitt liv. Xiang Yu misslyckas att fly undan fienden och tar också sitt eget liv.
Detta utspelar sig under Songdynastin (960–1279 e.kr). Xixia- folket invaderar Songdynastins territorium. En krigare vid namn YangZongBao vill skydda sitt land men dör martyrdöden. Hans närmaste man reser tillbaka till YangZongBars hembygd och upplyser om hans död.YangZongBaos familj är i full gång att fira hans 50-årsdag. När hans fru får dödsbudet blir hon förkrossad men vill inte berätta vad som hänt för sin svärmor. YangZongBaos mor har ändå förstått det . Modern vill då tillsammans med styvdottern ta tjänst i hären för att få utlopp för sorgen .Därefter vinner man kriget mot Xixia.
Till slut, mina vänner, vill jag att ni lyssnar på en dikt som heter ”Pekingopera är en poesi”. Det är en dikt som introducerar Pekingoperans estetik och kan vara till nytta för en vidare förståelse: Ett rop “kowa”! Solen har passerat förbi, jordens rotation har långsamt avstannat.
Lyft ett glas! Festen är igång.
Vänd dig om! Förflytta dig 1 000 mil. Tid och rum flyter ihop. det sanna beblandas med det falska
bortom simulering av livet. En gest , den får känslan att fodas. En handrörelse , som skildarar karaktären. tätt ihop, fyra fingrar- högtidligt , fem öppna fingrar- djärvt och ohämmat. slappa fingrar- gammal musik-visar kvinnlig skönhet. Ett trick i rytmen, sången läsningen, handlingen,spelet ,finns i melodin.Musikalitet är hörbar och kan ses som en integrerade helhet i inspirationen.
Orkester, sång, slagverk, nationella toner. Pavarotti lyssnade med häpnad, skakade på takets svarta huvud, en blyg blond, avlägsen QingYi. vindens våldsamhet, det ömtåliga språket, bättre än Pushkins texter. En skeppspropeller, medvetenhet, piska, gör en häst, Gong kantvatten, Genggu natt. Bilder uppstår, bilder förändras. Scenen har sin mening man glömmer sin form.”publiken känner dess form och förklarar dess mening” Beijingoperar är poesi och poesi är Pekingopera!
睡了一晚上,第二天给家里抱平安,又几乎哭出来。不过,到了星期一,就连哭的时间都没有了。每天从早到晚马不停蹄,记得最清楚的就是伦敦公共交通的那句Mind the gap. 伦敦的公共汽车是非常好的,两层,几乎是一分钟一站,你必须自己准备好卡,几乎不能和司机说话因为司机座位是用玻璃全封闭的。我记得只有前几个星期才第一次和一位斯德哥尔摩司机搭讪说两句话,那是因为他老婆也是中国人。我说这是十多年来首次与司机交谈。在中国似乎司机是最爱聊天的。有的地方司机还得管票。在瑞典和英国司机只管开车。但是,遇到有轮椅的时候,喊一声,司机马上把接轮椅的平板伸到马路牙子上让坐轮椅的人平稳下车。这一点在美国休斯顿也做得很好。想起八年前第一次坐动车的时候,人们抬着坐轮椅的老太太上火车,也不知道这方面是否有进展。当然,这种情况很多时候采取出租车的交通方式,凸显个性化。在瑞典就可以安排,而且是一种福利。
一觉醒来,两点,我们决定出去走走。天刮着风,下着小雨。我们沿着教堂路走,到红绿灯向左拐,发现这里蛮有生机,各种小商店,小饭馆都有。人们仿佛是在一个小镇上。当我们来到一个意大利酒吧时,发现里边没什么人,于是进来,但立即感觉很奇特。墙上都是名言。Life is not about waiting for the storm to pass, it is about to learn to dance in the rain. 安妮也一下子被这句子所吸引。生活不是等待暴风雨过去,而是要在雨中学会跳舞。这让我想起我们大学时最喜欢的雨中行的百老汇电影。这也是关于外表并不是最重要的,最重要的是要有真本事。